torsdag 23 maj 2013

Sambedömning i NP åk 3

För ett tag sedan så samlades de flesta av de årskurs 3 - lärarna som genomfört NP i matematik, för att diskutera och sambedöma dessa. Det känns alltid lika värdefullt att träffas från flera skolor och verkligen diskutera matematik och resultatet av vår undervisning.

Vi konstaterade att vi gärna vill ha en gemensam strategi i kommunen kring dessa prov då det blir lite upp till varje skola hur man löser det med genomförande och rättning. Dessutom vill vi ha med alla lärare från åk 1 - 3 i bedömningen.
Denna träff var i alla fall en möjlighet för oss att sambedöma uppgifter för tanken är ju att det ska vara så likvärdig bedömning som möjligt. Det är inte alltid lätt att tolka Skolverkets bedömningsanvisningar heller...

Vi kunde konstatera att våra elever har svårast med:
  • skriftliga räknemetoder och då främst subtraktion.
  • problemlösning - att välja räknesätt
  • obekanta tal; = -tecknets betydelse t.ex  8 + 2 = _ + 4
Jag har för mig att det har sett ut så här överlag i Sverige så frågan är vad vi ska göra för att ändra detta?


Vi försökte också få till en träff för åk 6-lärarna men lyckades inte riktigt i år. Alla har i alla fall kunnat sambedöma med någon kring proven.

Det har varit en mycket tuff termin för elever och lärare i åk 6 i år och frågan är om syftet är värt vad det kostat i tid. Många tycker det är väldigt bra prov så det är inte det, men jag hoppas Skolverket lyssnar på våra åsikter från utvärderingen av dessa. Till nästa år måste vi förändra upplägget och se till att det tas bort arbetsuppgifter om det ska gå att genomföra dessa NP i åk 6.
Ja jag har väldigt mycket åsikter om detta då jag arbetar i två sexor just nu...
Hmm, snart får vi ett välbehövligt sommarlov!! Det är lycka det för elever och lärare!!

Hej så länge!


Kamratbedömning, ett exempel

Läste detta exempel på hur man har arbetat med kamratbedömning i matematik av en problemuppgift. Eleverna var väldigt klara med hur lösningarna skulle sorteras efter hur tydlig lösningen var och de var till och med hårdare i bedömningen av vilket betyg de skulle få.

Detta sätt kan man ju använda i alla ämnen för att få med eleverna i bedömningen och det blir ett lärande då de ser de olika kvalitéerna.

http://www.lararforbundet.se/web/forms.nsf/BlogShowAndComment?ReadForm&id=842452BA4628B1CCC1257B730063558B&rid=C1257ADA004854A5&fid=9AAB92F445B9ACC1C1257ADA00488E29&kategoriid=003E221C

Formativ bedömning, bedömning för lärandet

Jag håller på att läsa Dylan Williams bok "Att följa lärandet - formativ bedömning i praktiken" som ger enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Boken är väl värd att läsa! Han är för tillfället i Sverige och föreläser och på twitter är det ett oerhört flöde från hans föreläsningar.

http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=1154 finns mer att läsa om Dylan William och de verktyg som det står om i boken.

  • Målet för undervisningen ska vara tydligt.
  • Ger svar på var eleven befinner sig i förhållande till målet.
  • Läraren ger eleven återkoppling och anpassar undervisningen för att möta elevens behov.
  • Forskning har visat att formativ bedömning stärker elevens lärande.
  • Skiljer sig mot summativ bedömning som mäter en elevs kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

 http://bedomningforlarande.se/
"Bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande med syftet att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Det handlar om att elev och lärare aktivt använder sig av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen under tiden den pågår.
Det finns ett starkt samband mellan elevers prestationer och deras lärares förmåga att utveckla och tillämpa klassrumsbedömning av hög kvalitet. Feedback har en avgörande betydelse för elevers lärande. Detta framkom inte minst i John Hatties studie ”Visible Learning”. Självbedömning och kamratbedömning av rätt kvalitet utvecklar elevers förmåga att reglera och styra sitt lärande samt ökar elevens tilltro till sin egen förmåga att lära."


http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/21/matematik-utan-prov

http://www.lararnasnyheter.se/origo/2013/05/11/formativ-bedomning-aha-upplevelse

http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=410

YouTubekanaler med genomgångar i matematik

http://andreasskog.wordpress.com/2012/04/19/tio-kanaler-pa-youtube-med-genomgangar-i-matematik/

Här finns en sammanfattning av lite kanaler med filmade genomgångar i matematik för olika årskurser.

Jag har även hittat
https://www.youtube.com/user/njohannesberggren?feature=Watch

Det är bara att söka på ett moment så kan man hitta fler filmer.

Se även under fliken "Filmer".


söndag 12 maj 2013

Svenska elever mår bättre än de finska.

Läste en intressant artikel från Västerbottens-kuriren som en rektor skrivit. Visst ligger Finland i topp men på bekostnad av elevernas hälsa

Svenska skolan bättre ur ett finländskt perspektiv
 
Sverige har säkert en del att lära av Finland på skolans område. Men det vore dumt att kasta bort det som vi gör bra utifrån en önskan att få lika bra provresultat som Finland i nästa PISA-test. Provresultat är förvisso inte ointressanta. Men det finns fler mått på hur bra skolan är och dessa måste också användas Det skriver rektor Fredrik Strandgren.

Den som följt rapporteringen om den svenska och den finländska skolan den senaste tioårsperioden, nu senast i form av Stefan Lybecks replik i VK 2 maj, har förmodligen bilden klar för sig: skolan i Finland är bäst och det skulle vara fantastiskt om den svenska skolan skulle kunna vara precis likadan.
Av den anledningen tycker jag det är intressant att lyfta fram hur 30 lärare och rektorer från Finland upplevde ett möte med den svenska skolan i form av ett studiebesök på en vanlig kommunal skola i Umeå. Ett studiebesök som inkluderade lektionsbesök på fem vanliga lektioner, en fredag eftermiddag i april 2013.

Som representanter för ”Världens bästa skola” uppförde sig gästerna lite märkligt. På något sätt verkade de missat hela den svenska debatten om deras egen förträfflighet, för de uppförde sig inte alls som man kan förvänta sig av en världsmästare som hälsar på ”kusinen” från landet”, läs den svenska skolan.
Redan i rektorsexpeditionen, där vi träffades för att lägga upp hur deras besök på Hagaskolan skulle se ut, var det slående att de finländska representanterna var väldigt imponerade av den fysiska miljön de mötte, att de var oerhört nyfikna på vad de skulle få möta under lektionsbesöken och att den nyfikenheten byggde på en förväntan om få uppleva något som de inte är vana vid i skolan hemmavid.

Efter att lektionsbesöken var gjorda hade vi en frågestund där de gästande lärarna och rektorerna fick en möjlighet att kommentera det som de mött i de svenska klassrummen. Kommentaren som ” Hur kan ni få eleverna att jobba så hårt en fredag eftermiddag” krossade tämligen effektivt myten om att det räcker med ordning och disciplin för att få elever att jobba effektivt.
För ett antal år sedan var de svenska eleverna mer rädda för auktoriteter, läs lärare, vilket kunde användas för att få eleverna att jobba. I dagens skola måste vi mer jobba med att få eleverna att bli motiverade för att få dem att anstränga sig.
Svårare? Kanske! Men när vi lyckas med detta uppstår något unikt som är omöjligt att uppnå i en skola som präglas av rädsla för auktoritet: Ett öppet samtalsklimat där eleverna vågar uttrycka vad de tänker, tycker och känner. Något som är guld värt när det gäller att utveckla elevernas kreativa tänkande, innovationsförmåga och kommunikationsförmåga.

Ofta kan man läsa i debatten att svenska elever inte gör tillräckligt bra resultat på olika internationella test (läs Pisa och Timms). Men jag har aldrig i någon dagstidning sett uppgiften att svenska ungdomar åtta år i rad varit bäst i Europa när det gäller innovationsförmåga. En förmåga som näringslivet ofta lyfter fram essentiell för morgondagens arbetskraft.

De finländska representanterna var även imponerade av den tekniska statusen på skolan och inte minst hur tekniken kom till användning för att underlätta kommunikationen mellan både elever och lärare. I världens bästa skola var det tydligen inte helt vanligt att varje lärare hade en egen dator vilket är en viss skillnad jämfört med att högstadieelever i Umeå kommun har en egen dator.
Ju mer vi pratade desto mer framgick det för mig att den bild av skolan i Finland som uppenbarade sig var väldigt likt den skola vi hade i Sverige i mitten av 80-talet. Det appellerar på den gamla klassiskt mänskliga inställningen ”Det var bättre förr”.
Men när man frågar de besökande lärarna hur de ställer sig till det faktum att den svenska skolan mer och mer börjat jämföra sig med skolan i Finland – på grund av att eleverna här presterar så bra på bland annat PISA-provet – kommer svaret blixtsnabbt från en av lärarna:
”Vad är höga resultat på PISA -prov värt med tanke på att eleverna i den finska skolan mår så dåligt och upplever skolan så oerhört negativt!”

Det jag vill problematisera med ovanstående är att vi av någon outgrundlig anledning börjat jämföra provresultat inom några specifika ämnesområden mellan ett antal länder och tämligen okritiskt börjat använda dessa mått som enda värdemätare på hur bra landets skola är.
Jag menar inte att provresultaten är ointressanta men de är långt ifrån hela sanningen. Inte minst då dessa prov inte självklart mäter vilka kompetenser som är viktigast att utveckla för att som individ och land kunna vara konkurrenskraftiga I framtiden.
Ska man tro framtidsanalytikern Troed Troedsson kommer morgondagens arbetsmarknad att präglas av kommunikation, mobilitet, flöden, globalisering, avspecialisering, oförutsägbarhet, komplexitet och kortsiktighet. Om den svenska skolan vill göra eleverna kompetenta har jag svårt att förstå att vi bara skall kolla i backspegeln.

Jag vill hävda att vi i många stycken har kommit väldigt långt i den svenska skolan när det gäller att utveckla dessa kompetenser och om vi för omväxlings skull ett ögonblick skulle få fokusera på att ytterligare förbättra det vi redan är bra på i stället för att hela tiden få läsa om att allt är åt fanders skulle detta inte bara leda till ett ökat självförtroende och en ökad arbetsglädje för rektorer och lärare ute på landets skolor utan även att våra elever skulle vara oerhört mycket bättre rustade för den framtid de kommer att möta utanför klassrummets väggar.
Med andra ord: Vi har säkert en del att lära av Finland men då lärarna och rektorerna härifrån var väldigt intresserade av att lära sig mer av oss vore det dumt om vi kastade bort det som vi gör bra utifrån en önskan att få lika bra provresultat som Finland i nästa PISA-test.

Fredrik Strandgren

tisdag 7 maj 2013

Nyheter från Skolporten

Här finns en hel del intressant att läsa om :

Tidskrävande reformer?
Fritidspedagog - viktig yrkesroll
Idrott A och O
Buller påverkar negativt
Varför ger du läxor?
Genrepedagogik gav effekt
Kritik mot nationella proven
Speciallärare framgångsfaktor
Skolinspektionens årsrapport
Mest skola för pengarna




"Lärande handlar om goda relationer! Barn lär sig inte något av någon de inte tycker om!"

Citat Miss Rita Pierson:
 "Every child deserves to have a champion and an adult who never gives up on them. And who insists that they can be the best that they can be.
 It is not impossible, we can do this, we are educators. We were born to make a difference."

Titta på denna lilla film och hör en underbar kvinna prata om lärande.

onsdag 1 maj 2013

Matematiklyftet - vad är det?

Ett stort antal lärare i Skara kommer i höst vara med i Matematiklyftet.
 
Tina Åkergård, Mikaela Gustafsson och jag, Madeleine Bergholtz ska vara handledare i Skara. Vi "träffade" de övriga 727 stycken en dag i förra veckan på handledarutbildningen, och nu i veckan ska vi planera upp med rektorerna mer hur upplägget kommer se ut för de lärare som deltar första året. Mer info kommer.
 
Vad är då Matematiklyftet?
 
Matematiklyftets huvudomgång startar i augusti 2013. Då kommer 290 huvudmän med totalt 750 matematikhandledare och 13 970 matematiklärare ha möjlighet att delta i Matematiklyftet. Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt för grundskollärare, gymnasielärare, lärare inom vuxenutbildning samt till pedagoger i förskoleklass och förskola.

Fortbildning i matematikdidaktik

Matematiklyftet är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Fortbildningen äger rum lokalt på skolor, är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare. Matematiklyftet pågår 2012–2016.

Utbildningar för matematikhandledare och rektorer

Som stöd för lärarna ska huvudmännen utse matematikhandledare som också kommer att erbjudas en särskild utbildning. För att stödja rektorer att aktivt bidra till fortbildningens genomförande, erbjuds också utbildningar för rektorer vars lärare deltar i fortbildningen. Här intill finns både datum för rektorernas utbildningar och ett dokument med mer fördjupad information om Matematiklyftet.

Lärportalen för matematik

Till fortbildningen finns en särskilt utvecklad webbplats med det didaktiska stödmaterialet. Innehållet utgår från läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda skolformerna. Det tar hänsyn till aktuell och relevant forskning samt analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella undersökningarna. Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt för samtliga skolformer utom fritidshemmet. Förskolan och förskoleklassen omfattas dock inte av statsbidraget i Matematiklyftet.

Läs mer här:
http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/matematiklyftet




Filmer med försök i NO, teknik mm

Missa inte detta!
http://www.arvindguptatoys.com/films.html

Korta filmer med "försök" om luft, magnetism, teknik, ljud, pappersvikning, friktion mm mm.



De ligger även på NO-fliken.

Utmärkt undervisning

Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande

Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning.

Håkansson och Sundberg, som är verksamma pedagogikforskare vid Linnéuniversitet, menar att kvalitativt god undervisning måste vara välorganiserad och planerad. Den präglas av lärarnas engagemang och samarbetsvilja och lärarna baserar sin undervisning på evidensbaserad forskning.

Lärarnas kompetensutveckling viktigast

Dessutom poängteras vikten av reflektion kring lärandeprocesser och analysen av i vilken grad läraren uppnår målet med sin undervisning. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

Eftersom lärarnas kompetenser är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det ur ett ekonomiskt perspektiv mest gynnsamt att satsa på lärares fortbildning. Det handlar om att utveckla lärares ämneskunskaper och läroplanskunskaper, liksom pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper.

Elevens engagemang utgångspunkt för undervisningen

Forskningen visar att undervisningen måste anpassas till elevernas kunskapsnivå och att det är centralt att lärare tror på sina elever. Utgångspunkten i all undervisning måste vara att engagera eleverna i arbete och uppgifter samt ge dem relevanta instruktioner. Detta i sig kräver kunskaper om elevernas utvecklingsbehov, undervisningsvariation, utmanande och inspirerande ansatser samt kunskaper om typiska misstag eleverna gör i ett givet undervisningsområde.

Håkansson och Sundberg understryker att kvalitativt god undervisning kännetecknas av kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Forskarna menar att det är viktigt att hantera lärandeuppgifter i en grupp och understödja interaktion mellan olika individer som ingår i en lärande miljö.

Tvärtemot mångas uppfattningar är det inte särskilt effektivt med kompensatorisk undervisning. Det är inte heller en effektiv undervisningsstrategi att utgå från att elever har olika lärstilar såsom visuell, spatial, lingvistisk eller kinestetisk, menar Håkansson och Sundberg. Men det är viktigt att all undervisning präglas av variation, utmaningar och erfarenhetsutbyte.

Återkoppling viktig för undervisning och lärande

Forskarna visar att det är viktigt att undervisningen präglas av tydliga mål, där läraren planerar och strukturerar klassrumskommunikationen utifrån givna målsättningar. Centralt i detta tillvägagångssätt är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Håkansson och Sundberg menar att en av de generella principerna för kvalitativt god undervisning är innehållslig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Bedömning för lärande och relevant återkoppling spelar en viktig roll i arbetet med att följa elevernas utveckling mot utsatta mål
.
Formativa arbetssätt viktigare än mindre klasser

Forskningen, som Håkanssons och Sundbergs sammanställning vilar på, visar att strukturella faktorer, såsom skoltyp, skolstorlek, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Det finns inte heller något forskningsunderlag som visar att antalet elever per lärare har ökat dramatiskt i de svenska klasserna under de senaste två decennierna.

Ändå måste det understrykas att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade presterar bättre i mindre klasser. Det bör också poängteras att mindre klasser underlättar skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper och att lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov.

Med mindre klasser blir det också möjligt med en mer flexibel och intresseväckande undervisning. Men även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken.

Differentiering ger sällan önskade effekter

Nivågrupperingar som baseras på förväntningar på elevers prestationer har ofta negativa effekter på elevers lärande och skolresultat. Åldersintegrerad eller åldersblandad undervisning har inte heller några större positiva effekter på elevers skolresultat eftersom förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre.

Pojkar har vanligtvis sämre skolresultat än flickor men forskarna förespråkar inte heller här speciella undervisningsstrategier. Orsaker till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är inte bara relaterade till undervisningsstrategierna i sig utan handlar ofta om ”antiskolbeteende” och manlighetsideal hos pojkar, enligt Håkansson och Sundberg.
Att senarelägga barns skolstart kan vara fördelaktigt om de kommer från hem med lägre utbildningsnivå. Å andra sidan menar forskare att vi inte i alltför stor utstreckning bör fokusera på ålder och utvecklingsstadier. Till exempel har forskningen utmanat den allmänt spridda ståndpunkten att barn lär sig språket vid en viss ålder. Håkansson och Sundberg menar att vi istället bör fokusera på undervisningens utformning och de sätt undervisningen kan stödja och utmana eleverna på.
Text: Vanja Lozic

Taget från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/kvalitativt-god-undervisning-viktigast-for-elevers-larande-1.194694